Kurtans

Kumadori mm

Hej Kurtan, jag tänker att du skriver mycket bättre på tyska än jag på svenska. Det gläder mig om jag kunde hjälpa lite med att skriva om Kumadori på svenska. Som jag har sagt texten är din.

Jag måste bekänna att min tyska är inte heller perfekt tyvärr. Men vad jag vet ser din artikel om Louis Masreliez också mycket bra ut. Med vänliga hälsningar Japan-Fan-2013 --Japan-Fan-2013 (Diskussion) 16:48, 29. Mär. 2013 (CET)

Jag har redan lagt in din text i den svenska artikeln, tack. Men det går ju att utöka... Om du tittar på "Versionsgeschichte" för Louis Masreliez, så ser du att den inte är min utan är initierad av Holger Ellgaard. Vad jag gjort är bara en artikel om familjenamnet. ¨)--Kurtans (Diskussion) 16:23, 31. Mär. 2013 (CEST)

Tach

Hi Meister Kurtans! Beim stöbern in anderen WIKIPEDIA-Sektionen fiel mir was, ähm, auf. OK. Ich geb s zu: Das ist, teilweise, schon ein paar Jährchen her. Aber trotzdem: Der Glaube an ... GOTT und der Glaube an ... den URKNALL hat, so, wie ich es sehe, gemeinsame Wurzeln. MANNMannmann ... auf was habsch mich bloß hier nu ma wieder drauf eingelassen. MÄÄÄHHH. fz JaHn 23:37, 24. Jul. 2013 (CEST) PS Das soll nicht heißen, daß ich irgendwas gegen GOTT hab oder so. Ganz im Gegenteil ... GOTT weiß das. Es ist nur so ... irgendwann spaltete sich irgendwas ab von irgendwas. Einer meiner zahllosen Gurus, der olle Onkel Doktor aus Kalifornien (Arthur Janov is his name) meinte da mal, sinngemäß, zu, daß sich irgendwann in der Kindheit von irgendwelchen Leuten ihr Bewusstsein voneinander getrennt hat. Tja. Was soll man sagen ... dumm gelaufen. fz JaHn 23:50, 24. Jul. 2013 (CEST)

MÄÄÄHHH? Ja, was soll man sagen? Kein URKNALL irgendwann vielleicht ... Statt dessen Masreliez-Theorem ganz im Gegenteil. Kriegt redigieren. fz Kurtans (Diskussion) 00:44, 10. Nov. 2013 (CET)

Da werd ich, wie so gesagt wird, nicht schlau draus. Immer noch nicht. Aus dem und mit dem ganzen Drumherum um s Masreliez-Theorem, mein ich. Willste mir da ma was von übersetzen? fz JaHn 17:43, 27. Apr. 2015 (CEST)

Auf dem schwedischen Wiki hat mann zweimal einen Artikel über die Person Masreliez gelöscht auf seiner Kosmologie noch nicht überall akzeptiert ist. fz Kurtans (Diskussion) 13:53, 1. Mai 2015 (CEST)

Bist Du noch irgendwo erreichbar? JaHn 04:21, 27. Jan. 2016 (CET)

Chawan 茶碗

Hej Kurtans,

om du vill ha följande texten för Svenska Wikipedian är den din. Kanske kan du skaffa en förbindelse till japanska teceremonien och Sen-no-Rikyu?

Med vänliga hälsningar Japan-Fan-2013

Chawan

Historia

En Chawan är ett skål som används för att förbereda och dricka te. Den te skål har sitt ursprung i Kina . De tidigaste japanska tekoppar kommer från Kina och har importerats från den 13: e till 16-talen . Den Jian-Chawan, en kinesisk tekopp, som är känd som Tenmoku-Chawan i Japan, var favorit tekopp för den japanska teceremonin fram till 16-talet. I Japan, teet dracks fram till 15-talet, främst med olika importerade kinesiska tekoppar. Den japanska termen Tenmoku härstammar från namnet på berget Tianmu, där japanska munkar dessa te skålar förvärvats av kinesiska tempel, att ta dem tillbaka till Japan.

En invånare i Fujian-prefektur skrev på 11-talet på Jian-te-varor :

" Teet är ljust i färgen och är bäst i svart koppar fördel. De produkter som tillverkas av Jianyang-skål är av blå-svarta färg och har ett mönster som kallas "kaninpäls." Det faktum att de är relativt tjockväggig, spara skålen, värmen, så att de efter genomvärmt kyldes mycket långsamt, vilket är av ytterligare värde . Ingen av kopparna som produceras på andra ställen kan konkurrera med dessa skål. Blåa och vita skålar som finns bland dem som officiellt inbjudna till te provsmakning ingen användning."

Mot slutet av den Kamakura perioden (1185-1333) när det blev seden att tedrickande hade spridit sig över hela Japan och har begärts av Tenmoku-Chawan i alla samhällsskikt, började japanerna att tillverka sina egna kopior i Seto (i dagens Aichi-prefektur).

Även om Tenmoku-Chawanen härstammar från de ursprungliga kinesiska, och de har funnits i olika färger, former och mönster, gillade de japanska speciella rätter, med en avsmålnande form, så att de flesta gjort i Seto Tenmoku-Chawaner ha det tunna avsmålnande formen.

Med uppkomsten av wabi-te-ceremoni i slutet av Muromachi period (1336-1573), var den Ido-Cchawanen som har sitt ursprung i Korea och har använts där främst för ris också värderas högt i Japan . Koreanska skålen var föredras av Sen-no-Rikyu på grund av sin grova enkelhet tills han sedan har utvecklats under Tensho eran (1573-1592) tillsammans med ”taktegel-tillverkaren” Chojiro den nya japanska te skål Raku-Chawan. Sigillet Raku betyder ungefär "behaglig känsla, tillgivenhet, sympati, komfort, enkelhet, lätthet".

Japan-Fan-2013 Japan-Fan-2013 (Diskussion) 13:39, 6. Mai 2014 (CEST)

Tack, japansk teskål kan säkert komma till användning, när jag får tid. Kurtans (Diskussion) 14:47, 9. Mai 2014 (CEST)

Hej Kurtans, vänta lite med texten om "Chawan" tack. Först måste jag prata med Artmax om källan. Jag var så entusiastisk på den engelska texten att jag bara översatt den till tyskan och svenskan och kompletterade den lite grann. Japan-Fan-2013 (Diskussion) 18:12, 2. Jun. 2014 (CEST)

Kamisori

Hej Kurtans,

följande text kan du också ha för svenska wikipedian om du vilja.

Kamisori

En Kamisori är en traditionell japansk rakkniv där bladet och handtaget är smidda i ett stycke. Handtaget kan lindas för bättre hantering med rotting.

Redan från 17-talet är Kamisoris kända, och de är fortfarande produceras i dag (2014) i Japan. Kvaliteten är avgörande att vilken stål har använts och vad Mästaren har skapat.

Parallellt med smida på hand finns en serieproduktion, och det finns också rakkniv i västlig stil - dvs med symmetrisk blad som stänger på handtag.

Den högsta kvalitet Kamisoris består av är Tamahagane-stål. Men utvinning av råvaror och stål var mycket dyra och kunde endast göras av erfarna specialister. Det här stålet var enbart levereras till speciellt utvalda smide, deras mästare har kunnat göra en Kamisori av detta mycket svåra att smedjande stål.

Bladet av en Kamisori har två sidor, en top "Omote" och en lägre "Ura", där smeden får stämplas på Urasidan t.e. stålet som används, kvalität och namnet. Tamahagane används bara för den nedre sidan, den övre är gjort av mjukare och mer elastiska järn. Så på ena sida har vi det mycket hårda och fina Tamahagane, och på andra sidan har vi en mer elastisk järn som man kan slipa mycket bättre än det hårda Tamahagane.

Jämfört med en västlig rakkniv har en Kamisori en asymmetrisk bladform om man tittar framifrån. Det berodde på att den ursprunglig var tänkt att användas av en barberare som har rakat bara med en hand och en sida av Kamisori till kinden. Men den ständigt ökande antal användare här är ett tecken på att Kamisori - liksom den västra rakkniv - kan användas med båda sidor till kinden.

Tamahagane också används för att göra samurajsvärd med deras legendariska skärpa. För omkring 150 år sedan, i början av den Meiji (1868-1912), var kast av samurajer upphävas och produktionen av samurajsvärd i Japan förbjudet. När svärd-smeden förlorade därmed sina jobb, skiftade de sin verksamhet till tillverkning av varor av daglig användning, t. e. kökknivar och Kamisori. På grund härav flöt svärd-smedens speciella kunskap och särskilda kompetens i produktionen av Kamisoris.

Men på grund att de nödvändiga råmaterial för produktion av Tamahagane är slut i Japan, kommer nu olika andra stål att använda och stål från Sverige har visat sig att särskilt bra.

Med vänliga hälsningar Japan-Fan-2013 (Diskussion) 19:10, 8. Mai 2014 (CEST)

Med Kamisori 剃刀 förhåller det sig så, att innehållet bör infogas under artikeln om rakkniv (Rasiermesser). Där ser det ut att inte finnas någon japansk språkversion, vilket är fel. Den japanska har felaktigt kopplats till svenska (och tyska m fl) artiklar om rakhyvel (Rasierhobel), som jag inte vet hur man kan korrigera. Hälsningar Kurtans (Diskussion) 14:47, 9. Mai 2014 (CEST)

Rakkniven

Hej Kurtans,

jag har också försökt att skriva en text om rakkniven:

Rakkniven

Historien om rakkniven går tillbaka mycket långt. Den första rakskrapare var gjort av sten och är daterade till ca 6000 f.Chr. Mellan 2800 och 1800 BC var hårt smidda kopparknivar i bruk.

Detta följs av den japanska Kamisoris. Deras historie sträcker sig ungefär tillbaka till år 560. Det borde ha rakat vid buddhistiska munkar med Kamisoris huvudet. Så japanerna har ungefär 1450 år av erfarenhet inom smide av rakknivar.

Sedan 1680 massproduceras rakknivar i Sheffield, England.

När det gäller den svenska rakkniven, var det, till exempel, den "Heljestrand-knivfabrik" grundades 1808 av Olof Heljestrand i Eskilstuna. Hans son Carl Victor tog över fabriken 1849 och också började producera rakkniv, som var bland det bästa som har tillverkats i Sverige. Företaget gick i konkurs 1980 när Gillette fångat marknaden med dess flerblad rakhyvlar.

Så vad är Sheffield för Storbritannien, är Solingen för Tyskland eller Eskilstuna för Sverige. För alla rakkniv gäller: Det finns höga krav på bladet och i synnerhet på framkant tillhandahålls. Å ena sidan, är det för att uppnå maximal skärpa, å andra sidan, bör den vara stabil och motståndskraftig. För detta ändamål måste skär vara tunn och stål fin och tät i sin struktur och det måste också vara hårt och har en viss elasticitet. Dessa egenskaper måste den skärande kanten bibehålla över hela sin längd vid tiden för rakning - och så länge som möjligt därefter. Således bibehålls diameter konstant rakningsegenskaper och inte behöver slipas så ofta.

Idag är rakknivar huvudsakligen gjorda av mycket hårt kolstål, och de har en ihålig jord för att uppnå bästa möjliga skärpa. Dessa knivar var och tillverkas huvudsakligen i industriell massproduktion.

I grund och botten gör stål kniven, och - detta gäller särskilt för alla hand smidda knivar - mästare-smeden. Alla tillverkare har om fifflade och försökte tills den bästa stålsammansättningen har nåtts på denna punkt. I det förflutna, är till och med i dag och de flesta stål används, vilket skulle kunna vara över efterfrågan. Det accepterades att knivarna var inte rostfritt. Numera finns det även knivar av rostfritt stål - men dessa når inte skärpan exempel på en kniv av kolstål.

För nybörjaren med rakkniven först är det viktigt att få rakkniven rakning skarp, på engelska "shave ready". Man kan anta att de flesta nybörjare avskräcks av rakning med rakkniv eftersom bladet är inte rakning skarp. En väl vässad och finslipat striglad rakkniv håller sin kant en relativt lång tid, och den har förmågan att raka mycket mild och mycket noggrann. Den behöver endast före varje rakning ca 30 skuffar på rakstriegel.

Med vänliga hälsningar Japan-Fan-2013 (Diskussion) 16:36, 9. Mai 2014 (CEST)